Att ha en dålig dag - som slutar bra...

Egentligen finner jag inga ord för den dåliga dag jag hade igår. ALLT kändes bara ruttet och jobbigt...

MEN

Ibland är det bara så... Jag har ju aldrig egentligen gillat att bo i det här huset, men har nu av vana fortsatt bo här. Alla dagar påminner detta hus om saker som hänt i mitt liv som jag skulle vilja kunna sätta bakom mej och gå vidare - tro mej - har försökt - men själva huset påminner mej ändå...
Har så många planer över hur jag skulle vilja ha mitt hus inrett - men detta hus fungerar inte till det. Utrymmena är begränsade och huset tokigt planerat. Och det där är en sak jag kan irritera mej på väldigt mycke - eller det rent ut sagt STÖR mej rejält! - Att jag skulle vilja mitt hem skulle vara trivsamt för mej - men utrymmen här går inte att laga det så.

DESSUTOM

så känns det som om jag skulle betala för en hel massa värme som ingen använder. Eftersom detta hus inte är för OSS väl planerat så känns det som om jag håller varmt utrymmen jag bara typ "går igenom" men inte direkt kan ha nån nytta av.

JO

Jag HAR försökt att fixa om och dyligt - men det fungerar ändå inte. Jag kommer ungefär till 50% av min dröm varje gång...

SÅ

har börjat fundera.. Livet trampar framåt ALLA dagar - och ALLA de dagar bor jag i ett hus jag EGENTLIGEN INTE känner mej hemma i... Skall det vara så?

NÅ

Största problemet kanske ligger i att jag som ensamstående förälder inte har all möjlighet i världen till banklån etc. och som vi alla vet - hus ÄR DYRA... Dessutom får jag REDAN av tanken av att flytta härifrån illa ti vara över min pappa som har satt ner en massa tid (och pengar oxo) för mej och mina barn i för detta hus.

MEN

tillika har jag ju funderat på detta i såååååååå många år... Varför kommer jag inte över den tanken? Är det då meningen?

FAST

jo jag vet - finns ingen garanti över att ett annat hus skulle vara billigare att ha än detta heller - och dessutom man vet vad man har - men man vet inte vad man får...

TILLIKA

känns det som om jag inte kommer framåt i mitt liv om jag inte flyttar. Skulle vilja öppna en ny dörr i mitt liv och mitt boende. Och dessutom vet jag hur MYCKET här borde fixas i detta hus som jag nog inte har råd att göra... Taket borde ABSOLUT lagas... En del av brädfodringen är ännu olagat - virke/bräderna till det finns här - men jag har inte möjlighet att göra det själv och att anställa nån har jag inte råd med.

SÅ

Igår som sagt hade jag en jätte dålig dag... Kände mej gråtfärdig HELA dagen - trött och sliten... Sover dåligt om nätterna och pynjar på om dagarna. I nåt skede under dagen satte jag mej ner på terassen med datorn med mej... Kollade in en massa hus som är till salu. Det finns ett hus till salu som jag ALLTID tyckt om - endast 2 km härifrån... men men...

VAD GÖRA?

Då jag sen på kvällen halvslappade på soffan, såg på tv och fejjade lite tillika VÄLLDE plötsligt bara tårarna fram. Allting inombords brast i bitar... Helt hysteriskt satt jag här och grät. Kändes helt dumt tillika - men ändå så rensande.

Plötsligt ringer telefonen - torkade hastigt tårarna och svarade...

Nämen HEEEEJ!!! En GOD vän jag inte haft kontakt med på JÄTTE LÄNGE ringde! Vad en annan person plötsligt kan få en annan människa att må bättre!!! Kvällen slutade ju förstås med att jag skrattade! Det var så skönt att få ösa ut sina tankar till nån annan! Idag är jag än mer trött. Samtalet blev ju långt - efter det snurrade huvudet ÄN mer - så fick sömn typ halv fyra tiden - men det är det väl värt! :)

KRAM TILL DEJ!